Länk till Google Maps karta: Här!
Tidigare historik
Gården, som har tagit namn från sjön, skrevs som Leruhe(r) sedermera Lerjan, den leriga. Gårdsbildningen omnämndes första gången år 1406, men odlingslandskapet är säkerligen äldre än så. Formen ”Lillian” användes första gången 1493, då man avyttrade en del av sin utmark.
Bergsmannen Måns Nilsson på Stora Aspeboda ägde bland många andra gårdar även Liljan i början av 1500-talet. Efter klockupproret 1531 kallades menigheten till Kopparberget på nyåret 1533, där Gustav Vasa i ett strafftal gick i vidräkning med de församlade. Fem ledande personer greps och avrättades. Måns Nilsson lyckades fly men fördes senare till Stockholm och dömdes 1534 från liv, ära och gods. Liljan blev dock endast under en kort tid i kronans ägo.
Nu när Gustav hade skapat ordning, ville han göra allt för att återställa bergsmännens förtroende. Detta ledde till att Margaretha Albrektsdotter, änka efter Måns återfick huvudgården och Liljan. Liljan återgick senare till kungen igen och lades under Borns hyttegård. Vid Främby, känt sedan 1390, gjordes ett försök att stärka försörjningen vid kronobruket vid Born. Där bildades 1552 en avelsgård varvid Liljan med flera gårdar lades under Främby. Detta arrangemang gav ej önskat resultat och försöken skrinlades. År 1582 utfordrade fogden Anders Persson på Kopparberget ett intyg till Joen Olsson angående förvaltningen av Liljan under de 27 år denne innehaft egendomen.
Följande ägare till Liljans gård finns noterade:
Jöns Danielsson (Svinhuvud) erhöll gården i förläning för lång och tro tjänst 1595. År 1616 förrättades arvskifte efter Jöns Danielsson.
Filip Trotzig, huvudägare enligt bergfrälseboken 1686
Olof Engström kom i besittning av gården genom giftermål med Christina Filipsdotter Trotzig 1730.
Nils Philip Engström, 1731–1811, genom arv efter fadern
Nils Philip Engström d.y. 1778–1850. Ärvde del i Liljan och löste ut syskonen.
Bouppteckning efter Olof Engström
I bouppteckningen efter Olof Engström finns en beskrivning över gården. I söder om byggningen som är indelad och inredd till en sal med tre fönster och spis, ett kök med kokspis, ett fönster och väggfasta kärilshyllor, ett rum med spis och tre fönster, en förstuga med trappa upp till vinden, portal utanför och luckor för alla fönstren.
I nordväst en välvd gråstenskällare med svale och två visthusbodar över. I norr ett brygghus med en spräckt kokspis, bakugn, en ligghäll, två räthällar, tre järnståndare, två spjäll, en inmurad kopparkittel om fem sårum, väggfasta kärilshyllor, två fönster och snedverksdörr; därnäst en kammare med grön kakelugn och ett fönster, dörr och luckor samt en drängkammare med spis och väggfasta sängar. I övrigt var mansgården omgiven av ett spjälstaket och i det tre stycken spjälgrindar.
I nordväst på stallgården ett avträde och vedbod med höskullar samt ett portlider med dubbelport. Där fanns också en halmlada, en kornlada med ett golv, ett redskapslider, ”et små-Boskaps-Fähus med skulle över.”
I öster låg en kornlada med två golv, ett långt gödselberedningsrum av ”Resvirke och Bräder”, Två fähus med gödselskjul, två svinhus, med hönshus, en ”Kölna med förfallen Ugn”. Kölna var ett torkhus för lin, sädessmältning mm. En iskällare med bod. En torkbadstuva, en Mälbod, en stolplada med två golv, en ”Ria” med vagnshus, stor loge. Ett lider ännu otakat.
Senare tidens historia
1852 köpte brukspatron Carl Melkersson Liljans gård, med sitt vackra söderläge mot sjön. Melkersson hade emellertid andra planer med sitt förvärv. Han önskade en större herrgård med flera rum och verandor och en ordentlig trädgårdsanläggning med fiskdammar och lusthus. Därför lät han år 1868 uppföra den nya herrgårdsbyggnaden på dess nuvarande plats 400 meter väster om den gamla byggnaden. Många av byggnaderna från den gamla gården skingrades. Under 1860-talet flyttades den gamla mangårdsbyggnaden till Olsbacka där den ännu är bostad. En del timmerbyggnader och ett härbre flyttades med till nuvarande Liljan och ett härbre flyttades på 1930-talet till Hinsnoret.
Nedanstående situationsplan är kopierad från en lantmäterikarta daterad år 1761 som visar hur byggnader, trädgård och övriga täkter disponerades. Det som finns bevarat i dag är den förtjänstfullt renoverade jordkällaren, på kartan markerad med 2, och en del husgrunder i form av kvarvarande grundstenar samt en del syrenbuskar och förvildade trädgårdsväxter. Nederst, för allmän orientering, en skiss från den ekonomiska kartan, blad 13F Falun.
Källor:
Boëthius, Kopparbergslagen fram till 1570
Stig Engström Uppsala
Björn Hallerdt, Landsantikvarie Falun
Falu Kuriren, Liljans herrgård, I-VII
Harry Åkesson, Liljan
Sammanställt av Norsbo-Hinsnorets Bystugeförening, Byforskningsgruppen.
Situationsplan
Konceptkarta över liljans ägor
Konceptkarta 1761 över Liljans ägor och skog ”afmätt 1761 av Anders Ahlberg” (detalj), Lantmäterimyndighetens arkiv.
Avritning från 1761 års konceptkarta, Anders Ahlberg, Lantmäteristyrelsens arkiv.
Utsnitt ur ekonomisk karta
Utsnitt ur ekonomisk karta Ornäs J133-13F2h68 år 1966, Lantmäteriet.