Till Riksförbundet
Gå till distrikt

Liljans bergsmansgård och herrgård

Före år 1868 låg Liljans gård ca 400 meter öster om nuvarande herrgård. Vid den äldre gårdsplatsen finns idag endast rester som husgrunder kvar. Både vid nuvarande herrgården och vid platsen för den äldre gården, på gaveln av en jordkällare, finns informationstavlor uppsatta.

Nuvarande Liljans Herrgård, men äldre foto.

Länk om du vill se på kartan

Gamla Liljans gård

Platsen omnämndes år 1406 som bergsmansgård och bergfrälsegård (befriad från statlig skatteplikt).  Området kallades ”Lillian” i handlingar från slutet av 1400-talet. Under 1500-talet blev Liljan ett statligt kronohemman. År 1595 fick bergsmannen Jons Danielsson Svinhufvud hemmanet i förläning mot att hålla hästar och hästkarlar.

 

Mitten 1800 – Liljans gård får ett nytt läge och utvecklas

Bergsmannen Filip Trotzig (1657-1752) och efter honom åtminstone tolv bergsmän har ägt och bott på Liljans gård. Carl Johan Melkersson var en av de sista ”brukande” bergsmännen på Liljan och bodde här från år 1852 fram till sin död 1905. Melkersson lät uppföra herrgårdsbyggnaden 1868 i ett magnifikt läge ovan sjön och ville ha ett stort hus med många rum. Gädd Per Olsson, en snickare från Bjursås, och tio medarbetare byggde och har lämnat sina inskrifter på vinden. Samtidigt uppfördes ekonomibyggnader, t.ex. en ladugård delvis murad av slaggtegel. Melkersson ville också ha rymliga verandor, terrasser, fiskdammar, lusthus och syrenhäckar i en trädgård i sluttningen ner mot sjön Liljan. Carl Johan Melkersson var mycket förtjust i Liljans gård. Han skötte egendomen och vårdade skogen ömt. Han avled när han var 85 år. Melkersson ägde samtidigt flera ytterligare gårdar inom nuvarande Falu kommun, bl.a. en gård vid Stora torget i Falun.

 

Början 1900-tal – Ombyggnad i nationalromantik

Erik Johan Ljungberg levde mellan 1843 och 1915 och var disponent på Stora Kopparbergs Bergslags AB. När han gifte sig med Hildur Melkersson, dotter till Carl Johan Melkersson, kunde han 1905 köpa Liljans gård med inventarier av sterbhuset för 120 000 kr. Han använde gården som tillfälligt sommarställe. Ljungberg lät bygga om herrgårdsbyggnaden i nationalromantisk stil.

När E.J. Ljungberg avled 1915 överlät fru Ljungberg förvaltarskapet av Liljans gård till agronom Gylfe Melkersson. Denne bodde i Stockholm och gården sköttes av tjänstefolket.

 

Livet på gården

Efter tjänstefolk på Liljans gård under denna tid finns berättelser sparade om livet på en större gård vid 1920-talet. Bl.a. har Ester Nyströms berättelse dokumenterats av Linnea Rolfsdotter, studerande vid handelsprogrammet på Ljungbergsgymnasiet i Borlänge 2001. Pigorna som arbetade på gården hade 60 kr i månadslön, vilket de tyckte var ganska bra. Utöver lönen fick de också obegränsat med huggen ved att elda med. De fick också 3 liter mjölk per dag samt husrum. På jularna fick alla arbetarna äta julmiddag i köket på gården. Man doppade i gryta, fick skinka, korv och syltor i alla möjliga former. De fick äta så mycket de ville och karlarna fick en sup. På juldagsmorgonen skulle pigorna följa med till kyrkan, de fick åka släde och beskriver hur vackert det var att åka i vitt månljus och mycket snö på träden. När de kom hem från kyrkan serverades kaffe och vin.

De som arbetade på Liljans gård började sitt arbete vid 5-tiden på morgonen. Det avsåg bl.a. arbete med hönsen som fanns i ett stort hönshus bortom trädgården med 300 höns och en massa kycklingar. Kycklingarna kläcktes i maskin och äggen skulle vändas, stänkas på och skötas om. Utöver höns och kycklingar skulle korna mjölkas, mjölken separeras och smör tas fram. Mjölken förvarades i ett lokalt mejeri, ett litet vitt hus som patron lät bygga. I mejeriet förvarades mjölk i stora krukor i en bassäng med kallt vatten. Pigorna körde sedan mjölken på något som kallades räv. Detta var ett tungt arbete. Det hände att pigorna välte ut mjölken, då räven var tung att köra. Då fick männen överta jobbet som ansågs för tungt för pigorna. Varje fredag skulle kopparn skuras så att den blänkte.

Korna var av olika raser, som fjällkor, rödbrokig och vit boskap. De gick i hagarna på sommaren och på åkrarna på hösten. Det var ovanligt att korna hade skällor, men disponenten hade efter ett besök i Schweiz infört dessa till Liljans gård. Han var noga med hur korna sköttes, de skulle vara blanka, tvättade och fina. Det fanns också sex hästar på gården, som användes vid arbete på åkrar och i skogen.

Ägarbyte skedde 1932 och från 1938 blev Ernst Lind ägare. Denne hade fåglar som passion och noterade under sin tid 84 arter bl.a. sävsångare.

Kommersiell trädgårdsproduktion med stora växthus skedde under en period på en gård öster om huvudbyggnaden.

 

Falu kommun förvärvar under en period egendomen

På 1970-talet fanns planer på att inom området bygga ”Dalecarlia City” med en ny placering av ett länssjukhus, hotell, golfbana mm. Kommunen förvärvade därför Liljans gård. Jordbruket kom sedan att drivas vidare genom arrendator. Från 2006 blir lantbruket åter igen ägare av den odlade marken.

Herrgårdsbyggnaden disponeras av handikapporganisationer inom Falu och Borlänge kommuner. Badplatsen vid Liljans herrgård är öppen för allmänheten.

Information om cookies

Bygdegårdarna och dess undersidor använder ibland cookies för att underlätta ditt besök på vår hemsida. Om du inte vill att vi lagrar cookies på datorn kan du stänga av detta i inställningarna för din webbläsare. Du kan läsa mer på minacookies.se