Uppmätning av Norsbo by utförd av lantmätaren Christian Fredrik Ullberg år 1818. Källa: Lantmäterimyndighetens arkiv.

Länk till Google Maps karta: Här!

Det troligen äldsta bostadshuset i Norsbo nummer 64 på 1818 års karta ligger med gaveln mot den gamla byvägen och trädgården på baksidan ansluter till Norsbobäckens västra sida. När kartan upprättades bodde här gruvarbetaren Hans Hansson Abborre och hans hustru Katarina med två barn, flickorna Elisabet och Katarina. Mannen arbetade i gruvan dit han måste gå till fots. Huset de bodde i var en envånings parstuga, troligen uppförd under senare delen av 1700 – talet. Den innehöll kök och sal på var sida om en förstuga och med kammaren rakt fram.

Laga skifte av Norsbo by genomfördes 1866 – 1867, där första steget var att upprätta en aktuell karta över byggnader och markinnehav inom Norsbo by. Kartan nedan visar ett utsnitt av denna karta över området nere vid sjön Liljan, senare kompletterad med bl.a. Björbobanan.

Karta från Norsbo by´s exemplar av akten till 1867 års laga skifte avfotograferad av Gunnar Ridderstedt. Kartan kompletterad med tre byggnader som fallit bort pga skada, Björbobanan och oval kring fastigheten litt G.

 

Jämförelse mellan kartorna från 1818 och 1866 visar att vissa byggnader på Abborres gård och i övriga Norsbo by under 1800-talet både har tillkommit och rivits. Laga skifteskartan från 1866 visar på fastigheten G elva uthus. Fyra av dem ligger en bit utanför mangården närmare bäcken. Det var vanligt att man placerade brandfarliga byggnader, t.ex. smedja, utanför mangården.

Att byggnader i byn tagits ner kan bero av att de var i för dåligt skick, och att gårdar övergick från att vara bondgård till hem för t.ex. hantverkare eller gruvarbetare. En byggnad i bra skick som man inte behövde kunde plockas ner och säljas. Nya byggnader eller tillbyggnader kan bero av att familjen blivit större eller av att nya familjer ville bo i byn. Det kan även bero på successivt ökade standardkrav. Laga skiftet 1867 innebar beslut om att några gårdar skulle flytta ut till andra delar av byn. Vi vet att t.ex. snickaren Fyhr flyttade en del byggnader.

Nästa större förändring skedde när Björbobanan drogs fram över ägorna 1901–1904. Då hamnade flera av uthusen till fastigheten G utanför gårdstomten. Troligen var jordbrukets tid över då och övertaliga byggnader revs eller flyttades till ny plats.

I dag återstår av uthusen ett större med stall, portlider och höskulle samt två mindre uthus från 1700-talet. Det bortre är ett ombyggt härbre som under 1900-talet fungerade som mangelbod. Det finns också en jordkällare som fick betongvalv 1905. Det lilla uthuset vid ingången till gårdstunet fungerade en tid som postkontor där posten som kom med Björbotåget sorterades och fördelades bland byborna genom fönstret mot byvägen. Denna syssla gick på tur mellan byborna.

I början av 1900-talet byggdes manbyggnaden till med ett nytt kök mot norr, en köksfarstu med trappa till vinden och en glasveranda. Den gamla ytterdörren flyttades då till köksingången. Övervåningen inreddes också med en separat lägenhet.

Skissen nedan visar förenklat nuvarande och troliga äldre byggnader på tomten för Norsbo´s idag äldsta bostadshus.

Gården har efter Laga skiftet haft åtta ägare före det Rigmor Elstadius övertog fastigheten 1971. Den utgör idag privatbostad.