Från fäbod till bergsmansgårdar
Marken vid Norsbo by brukades på medeltiden troligen som fäbod (eventuellt var det enkla hus) av bönder som färdades hit med båt.
Bebyggelse och fast boende fanns här på 1600-talet. På byns östra sida låg de större bergsmansgårdarna Källviken, Hinsnoret och Liljesund. På västra sidan gränsade bergsmansgården Liljans ägor. Norsbo by omfattade bebyggelsen nere vid sjön Liljan, odlingsmarken norr om byn och skogsmark ovan de idag befintliga lämningarna av kopparhytta vid Norsbobäcken. Marken var ägd av enskilda och jordbruksmarken var splittrad i små tegar.
Gruvepoken
Under Falu gruvas storhetstid bodde här gruvarbetare som också drev små jordbruk. De boende i byn fick säkert även arbete med jordbruk och annat på kringliggande bergsmansgårdar. Flera vandrade milen till arbete i Falu gruva. Under en period drevs även hyttor kring övre delen av Norsbobäcken (även kallad Tyskbäcken) där slagg finns kvar. Slagg har även hittats vid Norsbobäckens mynning. Hyttverksamheten upphörde förmodligen efter bygget av Krondiket 1736 – 1748 då sjön Vällans vatten istället leddes mot gruvan och inte ner genom Norsbobäcken.
Förtätningen i Norsbo
Innan Laga skiftet av byn 1866-1867 hade bebyggelsen under lång tid anhopats vid Norsbobäckens mynning, inom en yta av ca 100×100 m, med ett 40-tal trähus för ett tiotal hushåll. Detta medförde brandfara och sanitär olägenhet samt orationellt brukande av jorden.
Genom Laga skiftet tillskapades mer sammanhållna lantbruksfastigheter genom utflyttning av byggnader och omfördelning av mark. Av byns 11 gårdar beslutades att fyra skulle flytta ut. Nedan visas en karta över mark och byggnader i hela Norsbo före laga skiftet. Under den en karta som visar en detalj över Norsbo by innan skiftet. Ny fastighetsindelning visas av litt A, B, C o.s.v.
Norsbo by före laga skiftet.
Bebyggelsen i gamla byn utglesades efter Laga skiftet. Senare har ny bebyggelse tillkommit. Bygget av Björbobanan genom byn kom på flera sätt att påverka byn. Betydelsefullt var även den senare byggda bilvägen mellan Hinsnoret och Karlsvik som kom att dras norr om byn. Nybyggen sker även nu liksom ombyggnad av fritidshus till permanentbostäder.
Hus från 1600-talet
Ett hus med långa anor är det som ligger närmast sjön Liljan och öster om båtplatsen. Här är känd en boende vid mitten av 1600-talet som hette Erik Eriksson. Långt senare omnämns en snickare, Karl Johan Bengtsson Fyhr, som gifte in sig i gården med Sara Helena Hedman. Fyhr köpte 1879 (efter Laga skiftet), en tomt på en moränkulle i övre delen av Norsbo (av Samuelssons) dit han troligen flyttade en byggnad från nedre delen av byn och bebyggde ytterligare. Karl August Johansson ärvde 1916 det enda kvarstående boningshuset på tomten. Se separat information om ”Norsbo August”. År 1933 har stället övertagits av J.E. Grauers som byggde till huset med en timmerstomme från Ornäs. År 1939 blev detta sommarställe för Faluns siste borgmästare Gustaf Geete och hustru Jane (f. Mortimer) och då inreddes tillbyggnaden. Huset har sedan varit privat permanentbostad efter 1979.